Gripsholm i Ö-vik

Gripsholm i Örnsköldsvik 1975

Det dyker upp alltfler s k rammätare på sidan och det handlar ju om att mäta exakta vattendjup. 1975 skulle någon ha tänkte på detta lite tidigare….. Det var sommar och ett fantastiskt - uttryckt i timmerdragartermer - utsökt ”flottväder”, bara att ”kroka och dra” utan liggetider i skyddande hamnar. Nu bar det sig inte bättre än att Ö-vik skulle få ett så celebert besök som självaste Gripsholm med penningstinna amerikaturister på besök. Självklart så skulle detta grandiosa fartyg tas emot med all ”pompa och ståt” som kunde uppbådas. Bilderna från Amerika och vattensprutande bogserbåtar som ivrigt skjuter dessa stora båtar på plats vid kaj fanns nog på mångas näthinna, men knappast hos besättningarna på timerbogserarna. De ville ju dra timmer när det var finväder………… Nåväl, ett påbud utgick från stadens styrande och rederiet om att detta måste lösas ståndaktigt, det var ju rika dollarturister som skulle komma till en liten Norrlandsstad! Tänk vilken PR! Det bestämdes att Frans-Michael och Sandvik skulle hållas kvar i hemmahamn i väntan på denna stora tilldragelse för att sedan möta upp Gripsholm vid ankomsten till Ö-vik. Det fanns nog många dubbla känslor hos besättningarna. Det var ju inte helt fel med att tillbringa några fantastiska sommardagar i hemmahamn samtidigt som de led av att höra på sjörapporten som ivrigt berättade om låga vindstyrkor och gynnsamma vindriktningar. Dagen kom! Många initierade som hade koll på vattendjupet vid stadskajen visste ju att statsisbrytarna flöt bra där men var det inte så att Gripsholm låg djupare än så? Nåväl, budskapet var tydligt, det skulle bli ett mottagande med bogserbåtar på fjärden, helst med vattensprut och allt! Vad händer? Jo några timmar före Gripsholms ankomst så har en dialog skett mellan – troligtvis lotsar och fartyget – och, jovisst inte kunde Gripsholm lägga till vid stadskajen inne i centrala Ö-vik, hon låg alldeles för djupt! Alternativ? Visst, oljehamnen i Järved var inga problem. Däremot tyckte Gripsholm inte om det förslaget. Man transporterar inte rika amerikaner genom en oljehamn, det går bara inte! All bogserbåtshjälp avbeställdes. Det blev en stillsam tur för Frans-Michael och Sandvik från kajen ut på fjärden för en närmare titt på fartyget, inget vattensprut. Gripsholm ankrade på redden och amerikanerna transporterades i feederbåtar mellan Gripsholm och stadkajen. Köpmännen hade 1975 söndagsöppet mitt i sommaren och allt slutade lyckligt, även för besättningarna på Frans-Michael och Sandvik som fick bege sig iväg på nyttigare uppdrag, att bogsera timmer i finväder! Text: Ola Bäckström

Foto: Ola Bäckström

Till Gripsholm (2)
Tillbaka till timmerbogsering
Tillbaka till startsidan