Hjalmar

Byggd 1919 på Thorskogs Varv
50,0 x 13,0 x 7,7 sv. fot
14,85 x 3,86 x 2,25 m.
Maskin: Ångmaskin på 80 Ihk, ersatt 1950 av en Seffle, (tvåcylindrig) typ 247 BF med motornummer 7293. Effekt 170 hkr vid 300 varv/minut. Första driftssäsong: 1951.

Tillhörde Förenade Kol- och Koksimportörer i Göteborg under tre årtionden. Inköpt av Fryksdalens Flottningsförening i Torsby på hösten 1949 och ombyggd till motorfartyg under påföljande år. Såld till 1967 till Billeruds AB i Säffle, men återtagen av Fryksdalens Flottningsförening sedan det visat sig att fartyget inte kunde lyftas ur Fryken så som man hade avsett.

  Såld 1968, utan motor, till en privatperson, bosatt i Kil. Såld igen i mitten av 1970-talet till en privatperson, bosatt i Torsby. Efter ett fåtal år såldes båten till en privatperson, som var bosatt i Dalsland. Båten bytte ägare åtminstone ytterligare en gång innan Hjalmar såldes till Roger Andersson i Bergeforsen.
Text: Håkan Larsson


HJALMAR
Foto: Roger Anderssons saml. via Per Hilding

Måttuppgifter för den nybyggda bogserbåten Hjalmar, och illustration av fartygets akterskepp.
Del av Hjalmars originalritning, en blåkopia som fotostatkopierats på 1970-talet. Ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv.  

Detaljbild av Hjalmars förskepp.
Del av Hjalmars originalritning, en blåkopia som fotostatkopierats på 1970-talet. Ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv.  

Fartygs-, Maskin- & Svetsbyrån i Göteborg anlitades som konsult när Fryksdalens Flottningsförening köpte Hjalmar på hösten 1949.
Brevkopia, ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv, via Håkan Larsson.

På senhösten 1949 anlitade flottningsföreningen lastfartyget Ellida för att bogsera den nyinköpta ångbogseraren uppför Göta älv och vidare över Vänern. I ett brev beklagar rederiet att man inte kan hålla utlovat ankomstdatum, på grund av att ett regnväder hade sinkat Ellida som skulle lossa kalk i en hamn utefter sin färdväg upp till Edsvalla. Med viss försening anlände Hjalmar till sin destination. Man avsåg nu att installera en råoljemotor av samma typ som redan hade monterats in i flottningsföreningens fartyg Fryksta och Billerud. Fartygs-, Maskin- & Svetsbyrån i Göteborg anlitades åter igen för att sälja fartygets ångmaskin och ångpanna, till bästa pris.
Brevkopia, ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv, via Håkan Larsson

Hjalmars ångmaskineri demonterades när båten låg vid kaj i Edsvalla. Det var ingen bra marknad för begagnade ångmaskiner, då i slutet av 1940-talet, och Hjalmars ångmaskineri (liksom även maskineriet i Billerud) såldes därför som skrot. Det tomma båtskrovet bogserades därefter uppströms till kraftverksdammen, varefter båten lyftes upp, och över dammkrönet, med hjälp av flottningsföreningens stora virkeslyftverk. Samma process återupprepades senare vid Frykforsdammen. Den nya Sefflemotorn monterats in när Hjalmar hade lyfts upp i den övre dammen och således låg i Frykensjöarnas vattennivå. Därefter försågs Hjalmar med styrhytt och avgasrör av samma typ som redan användes på de övriga motoriserade bogserbåtarna i Fryken.
Teckning Håkan Larsson

Tre av Fryksdalens Flottningsförenings bogserbåtar låg infrusna i isen utanför Oleby, en vinter på 1950-talet. Närmast kameran ligger Fryken II och därefter Fryksta och Hjalmar.
Foto: Folke Kihlhage, ur Gunnar Sohls samling, via Håkan Larsson

Hjalmar ersatte den åderstigna ångbogseraren Fryksdalen från och med 1950 års säsong. Nedan visas Hjalmars driftsdata från 1952 och några år framåt.
Kopia av registerkort, ur Fryksdalens Flottningsförenings kartotek, via Håkan Larsson

Under hösten 1955 och på vintern/våren påföljande år genomgick Hjalmar en omfattande reparation och ombyggnad. På våren 1956 delade Hjalmar plats på slipen i Torsby med den något mindre bogserbåten Fryken I (ex. Ajco I).
Foto: Ivar B Nord (för Värmlands Folkblad), via Håkan Larsson

Arbetslaget fick en kort rast i det pågående arbetet när ortens lokaltidningsredaktör kom på besök. Här har redaktören, tillika fotografen, tagit sig upp på fördäcket på Fryken I. Manskapet består av flottningsarbetare med olika specialkunskaper. Från vänster ses Bertil Hellberg från Gräsmark (som sommartid körde flottningsföreningens stora bandtraktor, en Caterpillar D6), NN Kvarnlöf och Anton ”ve Hängbroa” Olsson (som under säsong arbetade på skiljestället i Oleby), Evert ”på Nynäs” i Fensbol (som var verkstadsmekaniker), samt Gustav Årgard, (säsongsanställd skeppare på Fryken II). Lägg märke till de båda Mercedes-bilarna som står parkerade vid garageväggen i bakgrunden.
Foto: Ivar B Nord (för Värmlands Folkblad), via Håkan Larsson

Arbetet bestod i att byta ut en hel del plåt i skrovet samt att byta ut det gamla trädäcket mot ett nytt dito av plåt. Samtidigt ersattes den förutvarande styrhytten av trä av en nytillverkad hytt av stålplåt. Efter plåtbytet ökades Hjalmars deplacement med några ton och blev nu en påtagligt starkare och mera robust båt. Under de kommande vintrarna fick Hjalmar dessutom visa prov på att vara en pålitlig och effektiv isbrytare.
Foto: Ivar B Nord (för Värmlands Folkblad), via Håkan Larsson

Reparationsarbetet tog sin tid och i maj månad 1956 låg Hjalmar fortfarande kvar på slipen. På flygbilden nedan kan man i bildens centrum skönja Hjalmar liggande under ett tillfälligt skyddstak över förskeppet.
Detalj av ett flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Det stora och fantastiskt skarpa fotografiet har tagits av företaget ”Aerofoto” på uppdrag av Fryksdalens Flottningsförening. Fotot visar flottningsföreningens anläggningar och pågående verksamhet i Frykens norra ände. Bildformatet är 690 x 670 mm och fotot avbildar verkligheten i skala 1:2000.
Flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Ett utsnitt av ovanstående bild visar Röjdåns utlopp i Övre Fryken. Båtslipen låg på ett smalt näs, på älvens nordöstra sida, helt nära älvmynningen. Parallellt med slipen fanns en grävd kanal där sågtimmer flottades in till närbelägna Fridhems Ångsåg
Detalj av ett flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Här kan man se passagerarångaren Selma Lagerlöf som ligger vid den gamla ångbåtsbryggan i Torsby. Tidigare löpte träbryggan uppströms längs älven, parallellt med hamnmagasinen, men sedan sjöfarten hade reducerats till ren turisttrafik rev man bort en betydande del av bryggan. Eftersom Hjalmar var indisponibel när flottningssäsongen tog fart på försommaren 1956, behövde flottningsföreningen hyra in en extra bogserbåt. Det fanns emellertid ingen annan bogserbåt att tillgå, men väl Selma Lagerlöf. Passagerarfartyget, som då ännu var ångdrivet, visade sig vara en god bogserbåt i öppen sjö, men mera besvärlig att hantera i Sunnesundets smala och krokiga farleder. Men allt gick bra, mycket tack vare att Selma Lagerlöf bemannades av erfarna flottare och att befälet ombord fördes av den legendariske skepparen ”Edvard i Bråten” som tidigare hade fört ångbogseraren Harald under nästan hela sitt yrkesliv. Epilog: Edvard blev kvar som ”kapten” på ”Selma” även när passagerartrafiken återupptogs längre fram på sommaren. Edvard Andersson hade ingen högre nautisk utbildning, men fick segla befäl på dispens sedan han muntligen hade redogjort för sina kunskaper och avlagt ett manöverprov i närvaro av en sjöfartsinspektör.
Detalj av ett flygfoto, utfört av ”Aerofoto” i maj 1956, avfotograferat av Håkan Larsson

Hjalmar, flankerad av Billerud, har just assisterat Fryksta, vars slipvagn hade spårat ur i samband med sjösättning på våren 1962.
Foto: Lennie Frykman, via Håkan Larsson

Samtliga aktiva bogserbåtar i Torsby på våren 1962. Från vänster ses Hjalmar, Billerud och Fryken I (ex. Flink) som delvis är skymd, samt den nyss sjösatta bogserbåten Fryksta.
Foto: Lennie Frykman, via Håkan Larsson

På våren och försommaren 1963 dokumenterades Fryksdalens Flottningsförenings verksamhet i en film som fick namnet Flottning i Fryksdalen. Filmen producerades av det lokala (men globalt verksamma) filmbolaget Sebrafilm. Följande bildsekvens fokuserar på Hjalmar, men inleds med en bild av bogserbåtsmanskapet som samlats på båtbryggan en måndagsmorgon klockan sju. Det är Billeruds fernissade styrhytt som skymtar i bakgrunden.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Flottningsföreningens tre stora bogserbåtar lämnade bryggan nästan samtidigt. Billerud har legat närmast bryggan med Hjalmar förtöjd på utsidan.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Sakta gled båtarna ut från bryggan, men nu ökas motorpådraget.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Hjalmar accelererar, till vänster i bild, jämsides med Fryksta.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Hjalmar backar upp mot det timmersläp som ska kopplas. Flottningsarbetaren ”Nisse på Heberg”, som här var däcksman på Hjalmar, avancerade senare till skeppare på Billerud.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Flottningsföreningens lilla öppna bogserbåt Fryken VI. Hjalmars akter skymtar i bakgrunden.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Hjalmar har kopplat sitt timmersläp och börjar svänga ut mot sjön. En däcksman håller koll på den ännu slaka bogservajern.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Billerud, till vänster, och Hjalmar har nu vänt upp sina förstävar mot den öppna sjön och påbörjat sin trettiofemtimmarsresa. Det var en mäktig syn att se de tre bogserbåtarna avgå med sina släp samtidigt, en företeelse som nog aldrig lär kunna återskapas i verkligheten.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Filmen avslutas med denna scen där Billerud och Hjalmar sakta försvinner ut i det blå morgonljuset. Hjalmar har redan hunnit ett stycke längre än Billerud, och avståndet skulle successivt öka innan man nådde fram till Sunnesundet. Trots att båtarna hade i stort sett identiskt likadana motorer hade Hjalmar betydligt högre dragkraft, samtidigt som Billerud med sin långsmala skrovform gick fortast på lättgång.
Filmfoto: Åke Karlsson/Sebrafilm, avfoto; Håkan Larsson

Resultat av ett dragkraftprov som utfördes den 8/8 1950. Provet omfattade Fryksdalens Flottningsförenings samtliga däckade bogserbåtar.
Anteckning ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv, via Håkan Larsson

Ett nytt dragkraftprov genomfördes 1961, på grannlandets nationaldag.
Anteckning ur Fryksdalens Flottningsförenings arkiv, via Håkan Larsson

Hjalmar, påpassligt fotograferad 1964 när hon med ett timmersläp passerar ångbåtsbryggan i Sunne. Träbåten i förgrunden är sannolikt Kavaljeren (ex. Sjöbussen) som under ett par år på 1960-talet gick i turisttrafik på Fryken, med utgångspunkt från Sunne.
Foto: Ingvar Svensson, ur Erling Ärlingssons samling/Sahlströmsgårdens bildarkiv, via Håkan Larsson

Några minuter senare har fotografen fattat posto uppe på landsvägsbron. Hjalmar har gjorts redo för bropassage med nedfällt avgasrör och nedtagen radioantenn.
Foto: Ingvar Svensson, ur Erling Ärlingssons samling/Sahlströmsgårdens bildarkiv, via Håkan Larsson

Hjalmar passerade även under den stängda järnvägsbron med god marginal. Sunne kyrka ses i bakgrunden.
Foto: Ingvar Svensson, ur Erling Ärlingssons samling/Sahlströmsgårdens bildarkiv, via Håkan Larsson

Älvflottningen i Fryksdalen, och verksamheten vid skiljestället i Oleby, upphörde efter 1966 års säsong. På höstkanten samma år låg bogserbåtarna Hjalmar och Billerud overksamma vid båtbryggan i Oleby. Till vänster i bild skymtar det ena av skiljeställets två stora buntverk. Detta buntverk demonterades och såldes till Klarälvens Flottningsförening medan det andra buntverket blev kvar, delvis demonterat, och använt som flytbrygga. Även flertalet av flottningsföreningens båtar annonserades ut och såldes. Styrelsen beslutade att avyttra två av de tre större bogserbåtarna, och att behålla en av dem tills vidare. Trots att Hjalmar ansågs vara den bästa bogserbåten valde man att behålla Billerud. En viktig orsak till detta beslut var att Billerud var något längre än Fryksta och Hjalmar, och var på grund av sin längd otänkbar att lyftas över dammarna i Frykfors, respektive Edsvalla, med de där befintliga buntlyftverken. Hjalmar såldes 1967 till Billeruds Aktiebolag, som avsåg att använda henne som isbrytande bogserbåt vid sina Vänerindustrier. Båten kördes ner för egen maskin till Frykfors där motorn demonterades, för att därefter landledes transporteras i delar till Edsvalla där den skulle återmonteras. Sedan skulle man med hjälp av buntlyftverken lyfta det tomma skrovet över de båda dammarna, ner till Vänerns vattennivå. Det första försöket misslyckades på grund av att traverskranen inte förmådde att lyfta upp Hjalmar ur Frykens vatten. Efter tillfälliga förstärkningar av lyftverket gjordes flera förnyade försök, men även dessa misslyckades. Trots att Hjalmar hade tagits upp till Frykens nivå samma väg, arton år tidigare, var det nu omöjligt att lyfta båtskrovet. Efter överslagsberäkning fann man att hennes deplacement hade ökat vid ombyggnaden ett tiotal år tidigare, och att detta var orsaken till att Hjalmar nu hade blivit Frykens fånge. Billeruds AB begärde att fartygsaffären skulle annulleras, men man valde att behålla den demonterade motorn som reservdelar till några av sina övriga bogserbåtar, vilka hade liknande motorer. Det motorlösa skrovet, som ännu bar namnet Hjalmar, blev därefter liggande kvar i Frykfors i flottningsföreningens ägo till påföljande år.
Foto: Erling Ärlingsson. Diabild ur Erling Ärlingssons samling/Sahlströmsgårdens bildarkiv, via Håkan Larsson

Hjalmar såldes 1968 till en privatperson, bosatt i Kil. Denne rev av den gamla överbyggnaden och byggde därefter om Hjalmar till husbåt. Vidare installerade han en dieselmotor, med tillhörande lamellkoppling och växellåda, från en gammal buss. Enligt hörsägen höll inte detta transmissionssystem för marin drift, och Hjalmar blev efter provkörning liggande kvar vid kaj i Frykforsdammen. Hjalmar fotograferades i denna position, i juni 1969, av en ung båtentusiast som var fripassagerare på Billerud
Foto: Håkan Larsson

På sommaren 1972 hade Hjalmar flyttats ett stycke uppströms i Norsälven, till Rudsbron, strax norr om Stora Kils kyrka. Även nedanstående bild har tagits från Billeruds däck. Något år senare köptes Hjalmar av en torsbybo med förflutet som styrman i oceanfart. Denne lät bogsera Hjalmar till sin hemort då han hade planer på iståndsätta fartyget för framtida turisttrafik. Båten lades upp i sin gamla hemmanhamn i Oleby och en pensionär, Helmer Englund, vilken hade varit skeppare på Hjalmar under större delen av hennes aktiva år på Frykensjöarna, städslades nu som tillsynsman. Varje vecka gick Helmer Englund till Oleby för att se till ”sin” båt och för att länspumpa vid behov. Sedan Hjalmar hade legat vid kajen i Oleby över åtminstone en vinter insåg torsbybon sin tidsbegränsning och sålde båten till en köpare som var bosatt i Dalsland. Hjalmar lämnade övre Fryksdalen i slutet av 1970-talet, kopplad efter ett timmersläp som drogs av Fryken II. Hjalmar kopplades loss från timmersläpet och förtöjdes vid Hannäs sågverk innan den dragande bogserbåten gick ner till Frykforsdammen med sitt timmersläp. På återresan återupptog Fryken II sin bogsering av Hjalmar och drog henne den återstående sträckan ner till kajen i Fryksta hamn. Där demonterade den nye ägaren Hjalmars dåvarande överbyggnad, varefter skrovet lyftes upp av ett par mobilkranar, för vidare landsvägstransport till Dalsland.
Foto: Håkan Larsson


Det har bytts en hel del påt - 18/11 2007
Foto: Roger Andersson via Per Hilding

HJALMAR
Foto: Roger Andersson via Per Hilding

Detta är den ångmaskin som Roger skall montera i HJALMAR. Maskinen är byggd på Motala Verkstad 1902. Typ P10 nr 720 på 34 Nhk.
Foto: Roger Andersson

Från tillverkningen på Motala Verkstad 1902.
Foto: Roger Andersson´s saml.


Tillbaka till bogserbåtssidan
Tillbaka till startsidan