Vreta klosters kyrka
Ursprungligen från 1100-talet. Var kyrka till Vreta kloster som låg bredvid, men delades mellan klostret och församlingen. 1533 konverterades kyrkan till att bli Luthersk sockenkyrka av Gustav Vasa.
Vreta klosters kyrka - 1874
Kjellberg & Åström, Stockholm 1874 från commons.wikimedia.org
Vreta klosters kyrka - augusti 1935
Foto: Sigurd Ericsson
Foto: Sigurd Ericsson
Vreta klosters kyrka - 10 juli 2018
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Högaltaret står numera på sin ursprungliga plats.
Foto: Lars Johnson
I en nisch i väggen finns en priscina
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Johan III och Gunilla Bielkes initialer vid riksvapnet som finns på nordväggen, över Anna Eriksdotter Bielkes gravmonument.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Korstolar
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Epitafium över prosten i Vreta kloster Nils Magni Palimbus, från 1650.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Kalkmålningar från 1400-talet i Magnus Nilssons gravkor
Foto: Lars Johnson
I taket hänger en förgylld krona
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Triumfkrucifixet är från 1100-talets senare del. Ursprungligen var huvudet rakt och försett med en kungakrona. Under medeltidens senare del sågades huvudet av och vinkladaes samt försågs med törnekrona.
Foto: Lars Johnson
På medeltiden fanns här ett träskrank mellan koret och långhuset.
Foto: Lars Johnson
Preikstolen är tillverkad av Johan Larsson Wimmer, invandrad tysk bildhuggare, på 1650-talet.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Dopfunt, där överdelen (cuppan) är tillverkad i gotländsk kalksten under 1200-talets senare del. Foten är tillverkad i lokal kalksten.
Foto: Lars Johnson
En kyrkbänk från 1500-talet som kallas för hertig Magnus bänk.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
M D (Magnus Dux, hertig Magnus). Hertig Magnus var son till Gustav Vasa och dog 1595.
Foto: Lars Johnson
Kororgeln är från 1998.
Foto: Lars Johnson
Orgeln på läktaren har återfått den ursprungliga fasaden från 1747.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Epitafium över kvartermästaren vid östgöta kavalleriregemente Måns Haraldsson och hans hustru, daterat 1689.
Foto: Lars Johnson
Minnestavla efter prosten Anton Münchenberg och prostinnan Christina Alf.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Modell av hur klosterområdet med kyrkan såg ut vid återinvigningen (13 juni 1289) efter branden.
Foto: Lars Johnson
Modellen är utförd av Olov Andersson i Ljungsbro 1998 och finns i kyrkans museidel.
Foto: Lars Johnson
I den norra korsarmen låg på bottenvåningen sakristian och på övervåningen, som var del av klostrets östra länga, nunnornas sovsal (dormitorium). I dag är det kyrkans och klostrets museum.
Magr. Tiburtz Tiburtius Dalekarlus, prost över Gulbergs och Bobergs härad, pastor uti Wretakloster, född 1706 död 1787.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Följande träskulpturer är del av en altaruppsättning från 1701, utförd av Lars Larsson och skänkt av överste Gustaf Ulfsparre på Kungsbro gård.
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1100
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1150
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1200
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1289
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1432
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1663
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1897
Foto: Lars Johnson
Modell av Vreta Klosterkyrka år 1920
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Foto: Lars Johnson
Utsikt över den bördiga östgötaslätten åt syd
Foto: Lars Johnson
Vreta kloster var sedan 1162 ett nunnekloster tillhörande Cisterciensorden. Eventuellt fanns här ett tidigare kloster, men det är okänt vilken orden den skulle ha hört till.
Ora et labora bed och arbeta.
Foto: Lars Johnson
Tillbaka till kyrkor i Östergötland
Tillbaka till kyrkor
Tillbaka till startsidan