sedermera KOLPRÅMEN JAKOB.
Barkskeppet JACOB (NFDL) byggdes 1839 i Köpenhamn, på kravell av ek, med tre master, 1 däck, flat akterspegel, förstäven med galjon och full garnering. Byggnadsvarv var Jacob Holm & Sønner.
Längd 101,9 fot, bredd 24,8 fot, djup 15,2 fot. Bruttotonnage 321, nettotonnage 300.
Ombyggdes 1860 vid H. Brandt i Köpenhamn och fick då följande mått:
Längd 101,9 fot (32 m), Bredd 24,8 fot (7,8 m), Djup 14,8 fot (4.65 m)*. Bruttotonnage 318,3, Nettotonnage 290,11.
En köpman A.P. Ellebye i Rönne på Bornholm köpte 1886 JACOB för 13,500 danska kr.
Sjönöd, skeppsbrott och dramatik
Den 9 maj 1889 räddade Jacob besättningen på 10 man från Barken Johanne Nod av Tönsberg, som hade förlist på Atlanten.
Med en last av 30,500 st bräder avgick Jacob den 2 augusti 1895 från Kronstadt i Ryssland med destination Grimsby i England. På morgonen den 7e grundstötte JACOB utanför Gotska Sandön, troligen efter en förväxling av Kopparstenarnas fyrskepp och Gotska Sandöns fyr. JACOB miste rodret och sprang läck, men gled av grundet och flöt på lasten. Fram på dagen försämrades vädret och däckslasten spolades överbord, fockmasten måste kapas för att lätta skeppet. Nödsignal hissades och mot aftonen kom ångfartyget UNION av Tönsberg till undsättning och efter ca 1 ½ timme kunde besättningen på 10 man räddas ombord på UNION som därefter avgick till Kronstadt.
Barkskeppet EMIL av Nystad anträffade den 11 aug JACOB drivande på lasten utanför Huvudskär. Skeppet var då ganska illa däran, seglen på stor- och mesanmasterna sönderslitna. JACOB inbogserades till Utö och vrakförklarades. När trälasten skulle lossas vid Finnboda befanns lasten så uppsvälld att den inte gick att rubba, förrän fartyget tätats och länspumpas och torkat.
1895 seglade Peter Sonne som timmerman på JACOB RÖNNE både till England och på Östersjön. Han var med den 7e augusti när JACOB grundstötte vid Gotland. Avmönstrade 14 aug 1895. Var även påmönstrad som timmerman på ERIK RÖNNE som bl.a. seglat Skellefteå – Grimsby. Var även på Kalby, Mascot och i Medelhavet. Seglade 1900 till Congo.
Den 19 september 1895 fanns följande annons att läsa i Aftonbladet: Fartyg till salu. Det danska barkskeppet JACOB som inkom i haveri till Stockholm den 13 sistlidne augusti månad, säljes jämte de vid Finnboda befintliga inventarierna, sådant det nu i havererat tillstånd befinnes. Fartyget är bygdt av ek samt kopprat på barlast. Närmare meddelar Otto Hellsten, Skeppsbron 24.
Inköptes av Söderhamns Transport AB för 2,400 kr och bogserades till Långholmsvarvet för att undergå nödiga reparationer. Under vintern ombyggdes fartyget till pråm. Den 27 mars 1896 utfärdades mätbrev för svenska däckade pråmen JAKOB med följande mått: Längd 32,05 m, bredd 8,44 m, djup 4,67 m. Utfallande stäv utan galjon, flat akterspegel, ett däck, en mast, fullständig garnering. Nettotonnage: 297,92.
Jakob köptes 1920 av Ytterstfors/Munksunds AB med Luleå som hemort. Befälhavare var från 31 maj 1920 Nils Stenberg, Avan. Gick under namnet KOL-JAKOB under Furuögrundstiden. Efter att endast ha varit i bruk ett fåtal år i början av 20-talet togs pråmen ur bruk och förtöjdes vid spinkkajen i Furuögrundshamn, där den så småningom sjönk och försvann under ytan på 1950-talet.
Ur BJÖRNEBORGS TIDNING TISDAGEN DEN 27 AUGUSTI, No 67.
I går gjorde befälhavaren å Nystads landsförsamling hemmahörande barkskeppet EMIL kapten K.F. Söderlund inför magistratet i denna stad sjöförklaring deri han meddelar:
Att under resa från Antverpen till Räfsö observerade den 10 augusti kl 7 på morgonen i Östersjön ett ramponerat fartyg, mot hvilket EMILs kosa ställdes. Då man kommit närmare observerades att fartygets förmast hvar afbruten litet ofvanför rufftaket, att klyvarbommen, storbramstången samt rodret och en del af brädgången voro borta. Då ingen lefande heller syntes ombord sändes manskapet att taga vraket i närmare betraktande. Fartyget som öfvergifvits hette JACOB RÖNNE från Rönne på Bornholm. Befälhafvare å detsamma hade varit Kapten C.D. Rönne och styrman A.P.Henningsen. Ombord funnos inalles 4 dagböcker, tre äldre och en ny. Af dessa framgick dock ej varifrån fartyget, som innehade trälast, senast avgått, ej heller hvart det var destineradt.
Enär vädret var vackert, fastän ock sjögången var ganska svår, beslöts att försöka bärga vraket. Sedan kablarna blifvit fastgjorda styrdes kosan mot svenska kusten, vinden var nämligen ostlig. Den 11 augusti kl 2 eftermiddag erhölls lots från Huvudskär, hvarefter resan fortsatte till kl 5 på eftermiddagen då ankaret fälldes. Farleden blef nämligen så pass smal, att det omöjligt att vidare bogsera vraket, som var utan roder. Den 12 aug öfverenskoms med Stockholms Transport och Bogseringsaktiebolag, att bolaget mot en afgift af 1,575 kronor, deri inräknadt äfven lotspenningarna för vraket, skulle låta bogsera fartyget till Stockholm, der det skulle lemnas i rysha (ryska) konsulatets vård. Styrmannen Jakob Karvonen medföljde för att bevaka vraket, härefter satte EMIL kurs på Räfsö. De varor som omhändertagits från JACOB hafva lämnats till härvarande tullkammare.
Några hamnar som inklarerat JACOB RÖNNE är:
Hartpool: 1872.
Björneborg: 1876.
ÅBO: 1884, 1887, 1890.
Svinemunde: 1885.
Stettin: 1886.
Hull: 1887.
Helsingfors: 1887.
Rönne: 1887.
Räfsö: 1887.
Malmö: 1890 till Viborg
Dragör: 1890 Jacob Rönne passerat från Malmö till Viborg.
Några slutord från Lennart Hedlund som har forskat i JACOBs historia:
Eftersom det inte fanns bilder på JAKOB så började min sökning på nätet, för att helst få se hur fartyget såg ut på 1800-talet, även som pråm. Hittade en del text i gamla tidningar i bl.a. Finland, men jag hade inte stora förhoppningar att hitta bilder eller ritningar. Sökte länge i Danmark och hittade till slut i Möborg kirke i Viborgs stift, en liten minibild på Votivskeppet** JACOB RÖNNE. Fick kontakt med Ole Blume mediekonsulenten i Viborg Stift och sognepraest Bo Knudsen i Möborg, de fotograferade 2009 av JACOB i kyrkan och skickade bilder.
År 1920 dök JAKOB och ATLAS upp. Bolaget hade köpt dem för att frakta träkol från sina sågverk till järnverket i Karlsvik som kommit i bolagets ägo tidigare. Disponent var Karl Ahrberg i Piteå.
Pråmarna var nedriggade segelfartyg. Jag trodde att JAKOB varit en engelsk brigg. Gångspelet hade en mässingsplatta med firmanamn och West Hartlepool ingraverat, därför trodde jag att fartyget var byggt där. Ni visste dock att berätta att det varit ett barkskepp, byggt i Danmark.
Allt ovan däck hade tagits bort, större öppningar hade gjorts för att underlätta lastning och lossning. Höga balkar hade byggts runt om. Längst bak ett torn för styrhytt, så att styrman hade sikt ovan lasten.
Det var två man ombord. Jag vet att Harald Sandberg var ombord ett tag. En gång berättade han, hade det blivit ett ryck i pråmarna i samband med en bogsering, så att han trodde att styrhytten skulle rasa ned. Han tyckte att det var ruskigt.
Jag tycks minnas att det stod JAKOB och Söderhamn som hemort och med två korsade svensk-norska unionsflaggor under namnen i aktern.
ATLAS blev liggande i Renholmen som någon slags hamnpir. Båda var uttjänta och ansågs av förståsigpåare som dåligt använda pengar. Dom lär ha kostat 50 000 kr.
Ek är bärgat vid flera tillfällen från den sjunkna JAKOB och det finns en hel del slöjdade saker av den svarta eken runt omkring Furuögrund. Det ligger fortfarande kvar rester av fartyget på 1-2 meters djup i Furuögrunds hamn.
* Danska fot 0,314 m något längre än svenska 0,297 m
** Votivskepp = I bland annat nordiska kyrkor är votivskepp vanliga som votivgåvor. Ett sådant skepp är en fartygsmodell upphängd i ett kyrkorum, vanligtvis i dess mittskepp, som tacksägelse till Gud för att sjömän räddats ur sjönöd, som regel byggd och skänkt av sjöfolk eller skeppsbyggare.
